Graviditet efter bröstcancer

image

Det är alltid ett trauma att drabbas av bröstcancer, men för unga kvinnor kan beskedet ofta vara ännu tyngre än för de äldre. En viktig orsak är att de yngre kvinnorna inte är klara med sitt barnafödande och att cellgifterna riskerar att göra dem infertila. Det här blogginlägget handlar om det viktiga ämnet graviditet efter bröstcancer. Går det att bli gravid efter en cellgiftsbehandling? Finns det några risker med det? Och vad händer om man får ett återfall under pågående graviditet?

Vi börjar från början. När unga kvinnor drabbas av bröstcancer är cancern ofta mer allvarlig än när äldre kvinnor drabbas. Forskarna vet inte vad det beror på. På grund av att cancern ofta är mer allvarlig (samt det faktum att yngre kvinnor ofta tål en tuffare behandling) får nästan alla bröstcancerdrabbade kvinnor under 40 år cytostatikabehandling. Cytostatikabehandling innebär alltid en risk för att kvinnan kommer att förlora sin fertilitet. Det finns inga tydliga siffror på hur många kvinnor som drabbas av infertilitet efter sin behandling, utan forskningen visar att allt mellan 20 och 60 procent av kvinnorna blir infertila. Det går inte att i förväg kunna förutspå om en kvinna kommer att bli infertil av behandlingen. Alla kvinnor föds med ett olika stort antal ägg och alla reagerar olika på cytostatikabehandlingen.

Hur vet man om man fertiliteten har kommit tillbaka efter behandlingen?
Det tydligaste tecknet att kvinnan har återfått sin fertilitet är att hon får tillbaka sin menstruation. Dock finns det en möjlighet att kvinnan menstruerar, trots att hon är infertil. Kvinnor som vill bli gravida efter sin behandling rekommenderas därför att göra ett hormonprov, för att få ett mer exakt svar på hur äggstockarna fungerar.

Möjligheter för par utan gemensamma barn
För par som saknar gemensamma barn finns mycket hjälp att få för att försöka få ett gemensamt barn. Det spelar ingen roll om kvinnan och mannen har flera barn på varsitt håll – så länge de saknar gemensamma barn har paret rätt till hjälp från landstinget.

Ibland finns det en möjlighet att frysa ner ägg (befruktade eller obefruktade) innan cytostatikabehandlingen påbörjas, vilka senare kan återinföras i kvinnans kropp. För varje befruktat ägg som återinförs är chansen att bli gravid omkring 30 procent. Om äggen befruktas är det viktigt att känna till att paret äger dem gemensamt och att ingen av dem kan använda dem separat.

Om kvinnan inte har haft en chans att frysa ner ägg finns det möjlighet att senare göra en IVF-behandling. Om kvinnan saknar egna ägg är det dessutom möjligt att befruktningen sker med hjälp av donerade ägg. Det bör betonas att de medicinska riskerna med assisterad befrukning alltid är större för kvinnor med hormonkänsliga tumörer, eftersom en IVF-behandling innebär att kvinnan hormonstimuleras.

Möjligheter för barn med gemensamma barn
För par som redan har ett eller flera gemensamma barn finns det i dagsläget inte lika stora möjligheter att få hjälp att skaffa barn med offentligt finansierade medel. Kvinnorna erbjuds en fertilitetsbevarande åtgärd i form av att frysa ner ägg. Om försöket misslyckades (som i mitt fall) är man hänvisad till privata kliniker om det finns en stark barnönskan.

Risker med en graviditet
En viktig fråga bland kvinnor som vill bli gravida efter sin behandling är vilka risker en graviditet skulle innebära för dem och fostret. För kvinnor som har haft en hormonkänslig tumör finns det tyvärr en del risker med att bli gravid. Kvinnor med den här typen av tumör behandlas i regel med antihormoner under många år efter sin behandling. Om kvinnan vill bli gravid måste hon avbryta denna behandling, vilket innebär en ökad risk för återfall. Kvinnor som har haft en HER2-positiv tumör får en tilläggsbehandling som heter herceptin. Inte heller den behandlingen går att kombinera med graviditet, då läkemedlet skadar fostret.

För kvinnor med trippelnegativ bröstcancer (den grupp som jag tillhör) finns det inga medicinska risker med att bli gravid. Som jag har skrivit om tidigare finns i dagsläget ingen medicin som förebygger återfall. Detta leder visserligen till en hög återfallsrisk, men att det samtidigt inte finns några medicinska hinder för en graviditet.

Graviditet kan skydda mot återfall
Fram till nyligen avrådde man kvinnor som har drabbats av bröstcancer från att bli gravida den närmsta tiden efter behandlingen. Man har tidigare trott att en graviditet ökar risken för att få återfall. Den senaste forskningen visar att sambandet i stället kan vara det motsatta. I studien Safety of pregnancy following breast cancer diagnosis: a meta-analysis of 14 studies (2011) har författarna gått igenom litteraturen när det gäller graviditet och återfallsrisk. Resultatet visade att överlevnaden bland de kvinnor som blivit gravida efter sin diagnos hade bättre överlevnad än dem som inte blev gravida. Risken för att avlida av sin bröstcancer minskade med 41 procent. En möjlig förklaring är att graviditeten på olika sätt kan ha en skyddande effekt mot bröstcancer.

Generell rekommendation kring graviditet efter bröstcancer
Det finns således inga medicinska hinder att bli gravid efter avslutad behandling. För kvinnor med trippelnegativ bröstcancer avslutas behandlingen mycket tidigare, vilket ger dessa kvinnor möjlighet att bli gravida tidigare än kvinnor med andra bröstcancerformer.

Finns det då någon generell rekommendation kring när det är okej att försöka bli gravid efter en cytostatikabehandling? Härom tvistar de lärde! Ofta säger man att den generella rekommendationen är 2 år, men att man det är bättre ju längre man väntar, då återfallsrisken minskar med tiden. Rekommendationen grundar sig inte på att det finns några medicinska risker (om du är färdigbehandlad) – riskerna är istället av psykisk karaktär. Att kombinera en graviditet med rädslan för återfall kan ofta bli en utmaning för kvinnans (och även partnerns) psyke. Många kvinnor är under graviditeten oroade för fostrets välmående, och att dessutom behöva oroa sig för återfall kan vara en stor psykisk påfrestning för många. Den psykiska påfrestningen blir självklart ännu större om kvinnan dessutom råkar få ett återfall under pågående graviditet.

Min behandlande läkare, som föreläser i ämnet, ställer sig dock frågande till den generella rekommendationen på två år. Hon menar att läkare enbart ska lägga sig i de medicinska aspekterna av vad en graviditet skulle innebära och inte lägga allt för stor vikt vid det psykiska. Hon menar vidare att det är upp till varje enskilt par vilka risker man vill ta i livet. Hon menar att för vissa par är den psykiska påfrestningen faktiskt större om de inte får de barn de hade önskat sig, jämfört med oron över att få ett återfall under pågående graviditet.

Återfall under graviditet – vad händer då?
För en del kvinnor inträffar det som inte får hända – nämligen att de får ett återfall under pågående graviditet. Det här är givetvis en extremt påfrestande situation för alla inblandade, som kräver en noggrann planering och ibland flera jobbiga beslut. Om fostret är yngre än 15 veckor gammalt görs i regel en abort, vilket givetvis är ett mycket jobbigt beslut för paret. Från och med vecka 15-16 finns det dock en möjlighet att behandla tumören, utan att det finns några risker för barnet. I dagsläget går det både att operera bort tumören och att behandla kvinnan med cellgifter utan att fostret tar skada. En uppföljning som publicerats i the Lancet Oncology har visat att barnen som föddes av mödrar som fått cellgifter under graviditeten klarade sig från såväl hjärnskador, hjärnskador och sena tumörer. Det bör återigen betonas att mer forskning behövs för att se de långsiktiga konsekvenserna för dessa barn. Forskningen verkar dock mycket lovande och cytostatika tycks i dagsläget inte skada foster, även om det såklart är mycket påfrestande för alla inblandande att behöva genomgå en cytostatikabehandling under pågående graviditet.

Slutsats
Det är viktigt att betona att alla människor är olika. Vi har olika synsätt på livet, olika drömmar och förhoppningar. Vi ser också olika på risker. En del vågar chansa lite mer, medan andra känner sig mer bekväma med det trygga och säkra. Längtan efter ett barn kan också vara olika stark hos olika människor, likaså de risker man är villig att ta för att få de barn man önskar sig.

Oavsett vilket beslut man väljer att ta hoppas jag att det här blogginlägget kan skänka lite hopp till unga bröstcancerdrabbade kvinnor. Det finns ofta en möjlighet att skaffa barn, trots att man har genomgått en cellgiftsbehandling. Detta gäller i synnerhet kvinnor med trippelnegativ bröstcancer, där behandlingen avslutas tidigare och där tumören inte är känslig för hormoner. Det finns här inga medicinska risker med att bli gravid och en graviditet påverkar inte återfallsrisken.

Om kvinnan får ett återfall under pågående graviditet måste det finnas en mental beredskap att fostret kan behöva tas bort i ett tidigt stadium, medan det finns en möjlighet att behandla tumören om den upptäcks från vecka 16 och framåt. Givetvis är även detta en extremt påfrestande situation, vilket bör beaktas innan beslutet tas om att försöka bli gravid.

Kram på er, kära medsystrar!

Foto: Maria Westling. Bilden visar min starka, vackra och alltid peppande medsyster Charlotta. Hon har givetvis tillfrågats innan jag använde bilden.

Källor
Temakvällen ”Graviditet efter bröstcancer” på Bröstcancerföreningen Amazonas den 14 oktober, där en onkolog deltog tillsammans med en överläkare och ansvarig för
fertilitetsbevarande åtgärder vid kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/20943370/

http://www.svd.se/nytt-hopp-for-unga-med-brostcancer

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4957417

Telefonmöte med min behandlande läkare som föreläser i ämnet.

En reaktion på “Graviditet efter bröstcancer”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>